Här får du inspiration och tips kring ljussättning, skärpedjup och rörelseoskärpa. Och glöm inte bort att det är som med det mesta här i livet. Övning, ger färdighet!
För att du ska få bästa nytta av artikeln bör du ha en systemkamera och vara bekant med de vanligaste fotografiska begreppen bländare, slutartid och ISO. Annars kan du först läsa om dessa här.
L J U S S Ä T T N I N G
Ljussättning eller inte. Att välja extra ljuskälla eller inte beror på situation och uppdrag. Det är t ex kutym att inte använda blixt vid idrottsmatcher, djurfotografering och klassiska konserter.
Situationer där man ofta finner det lämpligt att använda extra ljuskällor är fotografering av produkter, mode, mat och livsstilsbilder. Här är det en vara eller livsstil som ska säljas in. Färger och stämningar blir mycket viktiga verktyg. Extra ljuskällor är vid dessa tillfällen nödvändiga. En produktbild tagen i befintligt ljus klarar sällan inte att kommunicera den önskade känslan.
Den som fotograferar i befintligt ljus önskar naturligare bilder som återspeglar hur situationen såg ut. Nackdelar med att fotografera i befintligt ljus kan vara att man måste hålla till godo med det ljus som finns. Ljuset kanske inte är tillräckligt starkt, eller det är motljus, eller ljuset är för kallt eller för varmt.
Testa att fotografera i olika ljus.
Bild 1
Bild 2
Här är ett exempel på hur man kan få olika stämningar i bilderna med naturligt ljus respektive med ljussättning. Till bilderna 1 och 2 använde jag samma inställningar av ISO, bländare och slutartid.
Ljuskällan som användes i bild 2 är en arbetslampa. Lampan placerades på en stol framför mig, vänd från kameran. Ljuskällan placerades i samma höjd som min stolsits och vinklades snett uppåt.
Inställningar:
Bild 1: bländare 4,5, ISO 400, slutartid 1/60 sek
Bild 2: bländare 4,5, ISO 400, slutartid 1/60 sek
R Ö R E L S E O S K Ä R P A
Jag brukar fotografera min dotters innebandymatcher och har upptäckt att sportfotografering kan berätta aktiviteter ur olika perspektiv. Den vanligaste tekniken är att med snabb slutartid frysa händelserna på plan. Man får en detaljerad bild av skeendet. fast ingen riktig känsla av fart och kamp. Men jag brukar sätta slutartiden till 1/100 – 1/200 sek och sätta skärpan på endast en liten del av motivet, vanligtvis ett ansikte. Resultatet blir att ansiktena ofta blir skarpa men övriga delar av kroppen som ben och armar blir oskarpa. Man får en illusion av mycket fart i bilden. Lång slutartid kan även användas när man vill fånga ett skeende som inte är synligt för mänskliga ögat. Vid t. ex astrofotografering låter man slutartiden vara extremt lång om man vill fånga stjärnornas rörelse eller norrsken. Lång slutartid används också om man vill jämna ut en rörelse som t. ex på strömmande vatten, vågor eller trafiken på en gata. Här är syftet inte som vid sportbilder att skapa fartkänsla, utan snarare att skapa ett lugn.
Testa att fotografera med kort och lång slutartid
Bild 3
Bild 4
Här är ett exempel på hur man kan testa att fotografera med kort och lång slutartid. Se hur olika bilderna kan bli.
Bild 3 Här ville jag ha skärpa både på personen och bakgrunden dvs ett långt skärpedjup. Jag fick pröva mig fram ett antal gånger genom att justera ISO-värde och bländare. Efter några försök ökade jag ISO till 6400 och bländartalet till 16 samt snabbade upp tiden till 1/1250 sek. Nu fick jag den skärpa på både personen och bakgrunden som jag ville. Dock ger det höga ISO talet bilden en viss kornighet.
Bild 4 Här ville jag bara ha skärpa på bakgrunden och rörelseoskärpa på personen. Samma bländare behölls Jag prövade mig fram med ISO och slutartid. Vid ISO 160, bländare 16 och 1/30 sek blev bakgrunden godkänt skarp men personen blev alltför oskarp. Jag beslöt att snabba upp slutartiden till 1/60 sek och justera ISO till 250 samt behålla bländare 16.
Nu fick jag en lagom igenkännbar person med rörelseoskärpa som illustrerar fart och en skarp bakgrund.
Inställningar:
Bild 3: bländare 16, ISO 6400, slutartid 1/1250 sek
Bild 4: bländare 16, ISO 250, slutartid 1/60 sek
S K Ä R P E D J U P
Vad man vill berätta styr ofta valet av skärpedjupet. Landskapsfotografi är ett exempel på där man ofta använder stort skärpedjup för att få med så mycket som möjligt av naturens former. Man vill förmedla naturens storhet. Ofta används kort brännvidd på objektivet dvs vidvinkel.
Kort skärpedjup används när man vill lyfta fram endast vissa detaljer i motivet. Resten av bilden hamnar i oskärpa och stör inte motivet.
Faktorer som påverkar skärpedjupet. Bländarens storlek påverkar skärpedjupet. Ju större bländaröppning (lägre bländartal) desto kortare skärpedjup. Objektivets brännvidd påverkar skärpedjupet. Ju längre brännvidd dvs teleobjektiv, desto kortare skärpedjup. Avståndet mellan kamera och motiv påverkar också hur stort skärpedjupet blir ju närmare motivet är, desto kortare skärpedjup. Makrofotografering brukar t ex innebära extremt kort skärpedjup.
Testa att fotografera med olika skärpedjup.
Bild 5
Bild 6
Här är ett exempel på hur man kan fotografera med kort (bild 5) respektive långt skärpedjup (bild 6). Se hur olika bilderna kan bli. Till båda bilderna valde jag att använda vidvinkelobjektiv, brännvidd 24 mm, och ställde kameran på program A. Bländare ställdes in manuellt men ISO och slutartid valdes automatiskt.
För att skapa den största skillnaden mellan bildernas skärpedjup valdes för bild 5 bländare 1,4 och för bild 6 bländare 16. Detta för att minimera respektive maximera skärpedjupet och skapa största effekt.
Inställningar:
Bild 5: bländare 1,4 ISO 100, slutartid 1/800 sek.
Bild 6: bländare 16, ISO 1000, slutartid 1/60 sek.
Vi har nu utforskat några fototekniker som rörelseoskärpa, långt och kort skärpedjup samt ljussättning. Ut nu och öva, öva. Så att tekniken sitter naturligt i dig när du lyfter kameran mot drömmotivet.
”Skills are never taught, they are acquired. I can give you a camera, but can’t feed your vision.”
ylvis.me 